Åsa Sandell om en professors snurriga tankegångar

Strax efter den tragiska boxningsolyckan med Frida Wallberg dök det upp en pajas vid namn Ulf Bjereld. Pajasen som kallar sig professor angrepp boxningen å det grövsta i SvT Debatt.

Mr Ringside skrev om den osmakliga attacken.

Nu ger även den förre proffsboxaren, kulturjournalisten och författaren Åsa Sandell en vass replik till Bjereld.

Åsa är en klok kvinna. Jag hade förmånen att skriva om Åsa Sandells karriär och hade under åren många givande samtalsstunder med henne.

Jag hoppas att den boxningshatande professorn läser Åsa Sandells text.  Men jag har inga större förhoppningar om att Bjereld ska ta till sig av kritiken, därtill har han alltför cementerade tankegångar.

Här nedan följer några stycken ur Sandells inlägg i Debatt.

”För några år sedan blev jag förföljd av en före detta pojkvän. Några veckor senare gick jag upp i ringen och blev nedslagen flera gånger av en hårt slående tungviktare. Jag reste mig upp på skakiga ben, och aldrig har skillnaden mellan boxning och våld framträtt så tydligt för mig. Ulf Bjerelds argument mot sporten som våldsförhärligande håller inte. Boxning ser våldsamt ut men boxning är inte våld.

En man som misshandlar en kvinna är något av det fegaste. En man – eller kvinna – som går upp i en boxningsring är något av det modigaste. Det är det första som far genom mitt huvud när jag tar del av Ulf Bjerelds befängda koppling mellan boxning och mäns våld mot kvinnor.

Hans förminskning av sporten och dess utövare har föga förvånande väckt ett kollektivt ramaskri i kampsportsvärlden. Boxning är en av världens mest krävande sporter. Du måste idka självbehärskning och odla mental styrka, underkasta dig stenhård fysisk träning och ständig nötning av teknik, och du måste uppvisa en väldig massa respekt för både kamrater och motståndare.

Boxning ser våldsamt utslagen som utdelas innebär våld mot huvud och kropp. Men boxning är inte våld.

Ulf Bjerelds argument mot sporten är ungefär detsamma som begravde proffsboxningen på 60-talet: boxning är våldsförhärligande, förråande och därmed direkt skadligt för publiken att titta på.

Även Ulf Bjereld känner kittlingen och kan inte låta bli att titta,skriver han. Men jag tror att de flesta andra män, i likhet med Ulf Bjereld, inte inspireras till kvinnomisshandel av att se en boxningsbatalj. Och numera består ju boxningsvärlden inte enbart av män. Hur ska vi kvinnor som klivit in i ringen förhålla oss till Ulf Bjerelds argument? Vi blir allt fler och får allt större utrymme. Bidrar vi till mäns våld mot kvinnor när vi drar på hos handskarna?

Nej, det är faktiskt osmakligt att beskylla en sängliggande Frida Wallberg eller någon annan boxare för att legitimera mäns våld mot kvinnor”.

Det hör kanske inte hit just i den här debatten, men Åsas match mot Laila Ali 2005 hamnar med lätthet på min 10-i-topp-lista över matcher jag har bevakat.

I flera dagar ”pumpade” jag upp matchen i Berlin. Ali var vid den tidpunkten damboxningens stora affischnamn och det faktum att Muhammad Ali och Don King såg matchen gjorde sitt till.

Åsa föll i den femte ronden, men blev blev känd i hela Sverige. även en förlust kan ge stora och givande rubriker. Jag blir glad att Åsa försvarar boxningssporten även sen hon dragit sig tillbaka.

 

Ännu inga kommentarer

Kommentera

Posta din åsikt här. Vänligen håll en vänlig ton. Din epost-adress visas inte offentligt.