Fotbollslandslaget hade behövt Maria och Mikaela

Mikaela Laurén är en fantastisk fighter. Både i och utanför ringen. Foto: Stefan Alfelt

Vi hade våra tvivel men ändå var VM-förväntningarna uppskruvade på det svenska damlandslaget i fotboll. Landslaget leddes ju av Pia Sundhage, undergörerskan.

Det hjälpte inte. Damlandslaget var som sämst när det verkligen gällde.

Man skulle haft Mikaela Laurén och Maria Lindberg som mentorer.

Att jämföra lagidrott med individuell idrott blir sällan rättvisande men en sak går alltid att kika på:

Inställningen.

Jag har levt hela mitt vuxna liv med fotboll på toppnivå och jag gillar inte utvecklingen jag tvingats följa.

Fotbollsspelare som tappar fotfästet i verkligheten med de stora pengar och den uppmärksamhet de får. I en bekymmersfri guldtillvaro glömmer de lätt det viktigaste i elitidrott – engagemanget.

Den störste av dem alla – Zlatan Ibrahimovic – har aldrig glömt det.

Zlatan är fortfarande efter alla dessa år i den absoluta världstoppen kompromisslös i varenda en av sina satsningar. Han hatar förmodligen att se andra vinna mer än han hatar att själv förlora och antagligen är det vad som gör att han än i dag är en av världens absolut bästa fotbollsspelare.

Bekvämlighet är lika förödande som osäkerhet och det var väl just det som det svenska fotbollslandslaget utstrålade i Kanada.

Damfotbollsspelare tjänar inte i närheten av vad herrarna gör men de blir lika lätt mätta av proffskontrakt i utlandet som ger förhållandevis stora och framförallt säkra månatliga utbetalningar oavsett om de presterar eller inte.

Mikaela Laurén och Maria Lindberg lever i en helt annan värld. Eller snarare lever de knappt ens i den värld som de utmanar med alla odds mot sig.

Maria-rak-vänster

Maria Lindberg kämpar mot alla odds för att leva ut sin dröm om att få boxas på professionell nivå. Foto: Stefan Alfelt

Maria Lindberg får inte boxas i Sverige för en blödning som tryckte mot hennes hjärna anno dazumal och det svenska förbundet försöker helt obegripligt än i dag att stoppa henne i hela världen från att utöva ett självvalt yrke.

Mikaela Laurén kämpar fortfarande mot sin bakgrund som dömd brottsling med innehav av dopningspreparat och vapen trots att hon sedan länge avtjänat sitt straff och enligt svensk lagstiftning därmed är en lika fri och oskyldig människa som du och jag.

När Mikaela nominerades som en av kandidaterna till Jerringpriset bloggade Eurosports cykelkommentator Roberto Vacchi:

”Varför jag tar upp detta nu är för att jag finner det märkligt att det inte nämnts med ett endaste ord i media om Mikaela Lauréns nominering till Jerringpriset trots att hon tidigare blivit dömd (fängelsedom) och straffad för grovt dopningsbrott. Ganska länge sen men ändå. Att bli nominerad till ett pris som Jerringpriset borde hon däremot aldrig fått chansen till.”

Mikaela har aldrig dömts för att använda dopning under sin tid som simmare i elitklass, eller som boxare, men hon får fortfarande försvara sig för ett dumt brott hon sonat sin skuld till staten för.

Cykelsport och dopning är kanske lite mer intressant att rota i …

När Mikaela Laurén genomförde sin senaste match, VM-matchen i Eriksdalshallen mot Victoria Cisneros presterade hon en världsklassinsats efter att i månader splittrats av att hålla i det egna arrangemanget, inställda matcher, jakt på ny motståndare och en ständig oro för att det skulle gå åt helvete såväl ekonomiskt som arrangemangsmässigt.

Jag kan garantera att ingen svensk elitidrottsman någonsin haft sämre förberedelser än Mikaela Laurén hade och ändå var hon som bäst när det gällde som mest.

Maria Lindberg har svårare att nå matcher av den status som Laurén kommit upp till på grund av det svenska förbundets illvilja. Ändå lever hon ut sin dröm boende i en källare under ett gym i Hamburg där hon jobbar med att träna motionärer och boxningwannabes medan hon själv jagar efter de matcher hon kan få. Och då ska ni veta att Maria är en högutbildad ingenjör som skulle kunna ha ett kanonjobb om hon hade velat sluta att drömma sin dröm.

Jag har som journalist på stora tidningar sen början på 1980-talet aldrig mött två så totalt hängivna idrottsutövare som Mikaela Laurén och Maria Lindberg.

De representerar allt det bästa inom idrotten.

Allt det som det svenska damlandslaget i fotboll inte gjorde.

En kommentar till “Fotbollslandslaget hade behövt Maria och Mikaela”

  1. Alexander Johnsson
    26 juni 2015 kl 17:53 #

    Grym artikel!

Kommentera

Posta din åsikt här. Vänligen håll en vänlig ton. Din epost-adress visas inte offentligt.