Fornling och Gäddan – proffsboxare och revisorer

Sven Fornling och Adrian "Gäddan" Granat – proffsboxare och revisorer. Alla är inte stöpta i boxningens stereotyper. Foto: Stefan Alfelt

Barndomsvänner, revisorer – och proffsboxare!

Sven Fornling och Adrian ”Gäddan” Granat.

– Dessutom proffs i samma stall. Den kombon har aldrig funnits tidigare, säger Gäddan.

Schablonbilden av proffsboxare är män med taskig uppväxt som slår sig fram i en klassresa från slummen. Tro inte att den alltid stämmer.

Sven Fornling blev revisor för att en kompis rekommenderade honom att studera ekonomi och Gäddan blev det för att Sven blev det.

– Och för att jag gillar matte och att hålla på med siffror. Det är roligt att bokföra, säger Gäddan.

Men det är roligare att boxas.

– Det är inte idioti att hålla på med boxning. Du tar en risk, men det är ingen idiotrisk. Hoppa utan fallskärm från en hög byggnad hade varit idiotiskt. I boxning tar man en risk men hellre en dag som en varg än hundra år som ett får, säger Sven Fornling.

Det är inte idioti att boxas. Hellre en dag som en varg än hundra år som ett får, säger Sven Fornling. Foto: Stefan Alfelt

Det är inte idioti att boxas. Hellre en dag som en varg än hundra år som ett får, säger Sven Fornling. Foto: Stefan Alfelt

Kontrasten mellan att gå upp ensam i en boxningsring mot att sitta på ett kontor och gå igenom siffror är enorm.

–  Vill man sitta och knappa in siffror eller vill man ha spänning i livet också? Risken är värd att ta. Kicken för mig är inte att man slåss även om det kan vara nice att få in en perfekt träff. Utmaningen är kicken. Vinna eller försvinna. Jag eller han. Ensam. Den utmaningen, säger Gäddan.

Vi träffas på World Trade Center i Malmö där Fornling har sitt kontor. Granat har tagit paus i revisorsjobbet och flyttat till Hamburg där han boxas för EC Boxpromotion som Sven ska debutera för 24 april.

Gäddan är på väg upp i världens tungviktshiearki. Just nu rankad 35:a på Boxrecs oberoende lista. Det betyder att han med bara några segrar till kan skutta upp på tio bästa-listor hos många organisationer och utmana om de stora titlarna, men så länge han inte har en titel att locka med börjar han få svårt att få vettiga matcher.

– Folk börjar se en risk i att gå mot mig. För det är allt att förlora och inte mycket att vinna. Så det blir dyrare och svårare att få motstånd.

Han har ett starkt självförtroende och en självklar målsättning att bli världens bäste.

– Om inte sinnet följer med en stannar man av. Inbillar man sig tillräckligt länge att man är bäst i världen, så till slut är man det.

Polaren Sven Fornling ligger efter i karriärstegen men tror lika hårt på sig själv.

– Det är en balansgång. Man måste ha självinsikt, men jag kommer att bli världsmästare om jag tränar hårt och gör det rätt. Min stege går högt och jag vet att jag kommer upp dit för att ge ryssen (suveräne världsettan Kovalev) en jävla omgång.

På vägen till superfajten tar Fornling gärna en match mot svenske stjärnan Erik Skoglund som går i samma viktklass, lätt tungvikt.

– Han är en vältränad boxare som har rutinen men jag tvivlar inte på att jag hade slagit honom. Skoglund är ett exempel på en som inte riktigt tror på sig själv. Han pratar ofta om rädsla inför matcher. Att det är ingen dröm att få möta Kovalev, han är så skrämmande, ryssen. Har man den inställningen går det inte.

Gäddan fyller i:

– Att man tror på sig själv utesluter inte att man tänker. Skillnaden är att bli rädd för sina brister i stället för att omfamna dem. Skoglund blir nervös när han känner sig osäker. Det blir inte jag, men det betyder inte att jag inte förstår att jag har brister.

Att vara högutbildad och ha ett teoretiskt arbete ses av många som en omöjlig kombination med boxning. Som att teoretikern skulle se mer till riskerna än kicken.

– Jag vill inte leva stängd av rädsla. Jag kör väldigt dåligt, har krockat min bil fyra gånger. Oddsen för att jag kommer att köra ihjäl mig är betydligt lägre än att jag blir sönderslagen i boxning, säger Sven.

– Risken att man ska skada sig permanent med en hjärnskada är relativt liten. Ofta händer det när man sparrar mycket och redan haft en liten hjärnskakning. Eller när man bantar hårt och inte har tillräckligt mycket vatten i kroppen. Det är många faktorer som spelar in, säger Gäddan.

Det handlar inte om pengar, utan om känslan att få vara herre på täppan, resonerar Gäddan. Foto: Stefan Alfelt

Det handlar inte om pengar, utan om känslan att få vara herre på täppan, resonerar Gäddan. Foto: Stefan Alfelt

I fjol drog Floyd Mayweather Jr in 2,6 miljarder kronor på en enda kväll när han slog Manny Pacquiao i Las Vegas. Pengarna i toppboxningen är enorma men de är inte revisorernas drivkraft.

– Nej, fan. Man ska få vad man är värd men drivkraften ligger i känslan att man är herre på täppan när man vinner. Den kicken är svår att slå, säger Gäddan.

– Ja, det är något fint med kampen. Motståndaren har med sig allt han har och jag har med mig mitt i ringen och så tar man fram nävarna och gör upp. Det något vackert i den kampen och i den inre kampen i huvudet att utsätta sig för det och överkomma sig själv, säger Sven och fortsätter:

– Det smäller och går snabbt hela tiden samtidigt som det är tolv ronders schackspel med olika taktiker och ändå kan det avgöras på knock i tolfte. Hela tiden har man det mentala spelet mot den otroliga fysiska ansträngningen. Få sporter är så utmanande på båda planen samtidigt.

På sätt och vis påminner det om utmaningen som revisor där det handlar om att få allt att stämma intill minsta decimal.

Maria Lindberg – proffsboxare och civilingenjör i kemi. Foto: Stefan Alfelt

Maria Lindberg – proffsboxare och civilingenjör i kemi. Foto: Stefan Alfelt

Andra boxare med oväntade jobb

Maria Lindberg, proffsboxare, Hamburg

Ålder: 39.

Meriter: Världsmästare i superweltervikt för WIBA, WIBF och GBU.

Utbildad till: Civilingenjör i kemiteknik med inriktning på processdesign av apparater där de kemiska reaktionerna sker. Jobbade på Sydkraft med att utveckla ett datoriserat simuleringsprogram för ett värmekraftverks rökgaskondensator.

Kommentar: ”Hade jag fortsatt att arbeta med det hade jag gjort karriär även inom det området och hade haft helt andra ekonomiska förutsättningar än jag har i dag.

Jag är en karriärmänniska som satsar med fullt ös i allt jag ger mig in i. Jag försökte att satsa på både civilingenjörsjobbet och boxningen samtidigt, men det fungerade inte tillfredsställande. Idrottandet visste jag skulle ta slut en dag, ingenjörsjobbet kunde jag alltid komma tillbaka till, så jag valde sporten. Det är det bästa jag någonsin har gjort även om alla i min omgivning idiotförklarade mig eftersom jag då var avstängd överallt från boxning (efter en blödning mot hjärnan i samband med en landskamp 1999).

När jag väl tog steget förstod jag hur mycket det betyder att ha fokus på rätt sätt. Även om jag haft det så tufft inom boxningen skulle jag aldrig vilja byta bort det. Till och med motgångarna har varit ovärderliga på alla sätt. Det är en ynnest att få ha sin idrott som arbete. Boxningen är min största passion.

Min dröm är att efter boxningen kunna fortsätta leva på mina föreläsningar, som jag aldrig hade kunnat göra intressanta utan min ingenjörsbakgrund och utbildning. Kanske satsar jag på att driva gym här i Hamburg och hemma i Malmö, men jag behöver intellektuell stimulans också. Jag suktar efter något mer.”

Klara Svensson – makeup artist och proffsboxare. Foto: Stefan Alfelt

Klara Svensson – makeup artist och proffsboxare. Foto: Stefan Alfelt

Klara Svensson, proffsboxare, Malmö

Ålder: 28.

Meriter: 16 matcher som proffs, 15 vunna. Boxas för det stora tyska stallet Sauerland. Svensk mästare som amatör fem gånger. Ett VM-silver och två VM-brons. EM-silver och EM-brons.

Annat yrke: Makeup artist.

Kommentar: ”Jag har alltid av någon oanad anledning hållit på med smink vid sidan av boxningen. Vet inte var det kom ifrån, mamma var inte intresserad, men jag har jobbat med det sen jag var 18–19 år efter att jag började läsa en massa bloggar om det. Har själv funderat att blogga om smink men det tar tid och boxningen med all hårdträning gör det svårt att hinna med.

Jag tycker att det är avslappnande att hålla på med makeup vid sidan av boxningen. Det är en kreativ och annorlunda syssla. Nyttigt att ha de inputen.”

Anna Laurell Nash, amatörboxare, Stockholm

Ålder: 36.

Meriter: Två VM-guld, tre EM-guld, VM-silver, EM-silver, VM-brons, EM-brons.

Yrkestitel: Doktor i organisk kemi.

Kommentar: ”Jag blev färdig doktor i organisk kemi i december 2015. Jag läste min master på LTH i Lund och doktorerade på KTH i Stockholm. Sedan dess har jag inte tagit något jobb eftersom jag ville satsa heltid på boxningen fram till OS. Däremot har jag jobbat som kemist mellan masternivå och doktorerandet. Jag har försörjt mig på att hålla inspirationsföreläsningar det senaste året och nu fått tillbaka mitt SOK-stöd.

De allra flesta boxare (och idrottare överlag) har ett jobb bredvid idrottskarriären för att klara ekonomin och att studera är inte ovanligt så att vara välutbildad och boxare är inget konstigt …

Om du frågar mig så är boxning inte farligare än många andra sporter. Det handlar som alltid att känna till riskerna, träna smart och omge sig med människor som sätter din hälsa och välbefinnande före ett resultat. Med det sagt kanske vi istället kan titta på hur många välutbildade smarta människor som inte sköter sin hälsa, som struntar i att träna och som fortsätter äta dåligt fast de vet att det är livsfarligt för dem.

Kemi är roligt, stimulerande, utmanande och kreativt, men boxningen har alltid varit min passion. Svårslaget.”

Texten har tidigare varit publicerad i Sportbladet.

 

Ännu inga kommentarer

Kommentera

Posta din åsikt här. Vänligen håll en vänlig ton. Din epost-adress visas inte offentligt.